Gråtit...
..i ett par timmar nu, mår inge vidare.
Men orkar inte prata om det eller ja vet ej va ja vill nu asså.
På ett sätt vill ja vara ensam men ändå inte.
Jag känner mig såå rädd, vill verkligen inte tänka på det som hände men det snörrar runt i huvudet.
Vill långt långt här ifrån så ja slipper se det.
Så fort ja går ut mår jag illa för han va där och försökte...
Usch känner mig så äcklad!
Önskar att det bara kunde försvinna så ja slipper känna som om det händer om och om igen...
Ja är rädd, men försöker inte bry mig så att folk inte ska bli oroliga...
Men orkar inte prata om det eller ja vet ej va ja vill nu asså.
På ett sätt vill ja vara ensam men ändå inte.
Jag känner mig såå rädd, vill verkligen inte tänka på det som hände men det snörrar runt i huvudet.
Vill långt långt här ifrån så ja slipper se det.
Så fort ja går ut mår jag illa för han va där och försökte...
Usch känner mig så äcklad!
Önskar att det bara kunde försvinna så ja slipper känna som om det händer om och om igen...
Ja är rädd, men försöker inte bry mig så att folk inte ska bli oroliga...
Vad tycker ni? :)
Trackback