Spöken från det förflutna...
Sitter just nu och lyssnar på regnet och mullret från åskan.
Förutom dom ljuden så är det helt tyst runt omkring mig men alla tankar som ja har är ett stort muller i sig.
Just nu behöver jag stödet, stödet som kan säga "Emelie, det här klarar du...vi gör det tillsammans".
De stödet som orkar ge mig en kram nu och som bara håller mig sällskap genom natten så att jag slipper att sitta i tystnaden helt själv.
Ibland behöver man bara få gråta utan en större annledning och bara få ut allt man samlat på sig.
Under den tiden som man gråter kan det vara skönt att bara ha någon där som håller än i handen utan att säga något.
Man vet att personen är hos än för att han/hon vill de och inte för att det är ett måste.
Det stödet i denna tystnaden...
En vän, bara en liten vän som orkar?
Jag är en vuxen människa men det spelar ingen roll.
Även vuxna behöver hjälp ibland, även vuxna kan inte klara allt själv.
Det är såå viktigt att kunna erkänna det för än själv för det kommer man långt med.
Det är då man verkligen tar ansvar för sitt liv...
Lite normal sömn hade vatt en början, utan mardrömmar från det förflutna.
Lite sömn så man verkligen blir utvilad, känna sig trygg igen...
Förutom dom ljuden så är det helt tyst runt omkring mig men alla tankar som ja har är ett stort muller i sig.
Just nu behöver jag stödet, stödet som kan säga "Emelie, det här klarar du...vi gör det tillsammans".
De stödet som orkar ge mig en kram nu och som bara håller mig sällskap genom natten så att jag slipper att sitta i tystnaden helt själv.
Ibland behöver man bara få gråta utan en större annledning och bara få ut allt man samlat på sig.
Under den tiden som man gråter kan det vara skönt att bara ha någon där som håller än i handen utan att säga något.
Man vet att personen är hos än för att han/hon vill de och inte för att det är ett måste.
Det stödet i denna tystnaden...
En vän, bara en liten vän som orkar?
Jag är en vuxen människa men det spelar ingen roll.
Även vuxna behöver hjälp ibland, även vuxna kan inte klara allt själv.
Det är såå viktigt att kunna erkänna det för än själv för det kommer man långt med.
Det är då man verkligen tar ansvar för sitt liv...
Lite normal sömn hade vatt en början, utan mardrömmar från det förflutna.
Lite sömn så man verkligen blir utvilad, känna sig trygg igen...
Vad tycker ni? :)
Trackback
